”Läraren kan inte vara svaret på allt”

INTERVJU Styr du tekniken, eller känner du att tekniken styr dig? Enligt strategiska rådgivaren Darja Isaksson är detta kärnan i skolans digitala uppdrag – att ta fram en kritisk massa som känner sig överordnad tekniken. Men då behöver lärarna stöd av andra yrkesroller i skolan.

Darja Isaksson växte upp i Piteå i en mycket teknikintresserad familj.

– Det var inte valbart att ägna sig åt något annat än teknik, säger hon skämtsamt.

När hon var 15 år fick hon låna sin pappa ingenjörens 1200 bauds modem* och kunde ringa upp andra människors datorer, byta spel på disketter och chatta. Det var en omvälvande tid.

– Det blev en enorm skillnad för mig. Jag fick verkligen en kick. Jag kunde diskutera politik med vita, medelålders konservativa män i Texas i stället för med ungar i min högstadieskola. Det uppslukade mig helt, säger Darja Isaksson.

”Mycket av hur skolan är organiserad i dag är knutet till det som har varit”

Hon gick ut skolan under IT-bubblan på 1990-talet med högsta betyg och började direkt arbeta i IT-branschen. Blev konsult för jättar som MTV och CNN som experimenterade med digitala tjänster. Och på den vägen är det. I dag sitter Darja Isaksson med i statsministerns digitaliseringsråd och är en av regeringens strateger i det nationella innovationsrådet vars fokus är digitalisering, hållbarhet och klimatfrågor. Områden som innebär stora framtidsutmaningar.

När Grundskoletidningen hälsar på hemma hos henne i ett takradhus mitt i Stockholms city har hon precis kommit hem från en OECD-konferens om digitalisering i Paris. Nu planerar hon för uppdraget som moderator för DigiGov, som är ett forum som samlar beslutsfattare i offentlig sektor, näringsliv och akademi för att diskutera digitalisering och vart det offentliga Sverige är på väg.

Darja Isaksson

Darja Isaksson

Ålder: 41 år
Bor: Stockholm
Fritidsintressen: Läsa, skriva, öppna samtal, hänga med mina barn.
Senast lästa bok:Weapons of Math Destruction av Kathy O’Neill.

För det digitala påverkar allt, enligt Darja Isaksson.

– Utbildning och skola är inga undantag. Skolan har varit en grundförutsättning för det samhälle som vi hittills känt. Och mycket av hur skolan är organiserad i dag är knutet till det som har varit, säger hon.

Nu förändras dessa förutsättningar i snabb takt och hon oroas lite över att skolan ligger efter.

– Vi börjar ändå se att det rör lite på sig, men vi måste skala upp. Digitaliseringen ger människor möjligheter. När vi fick allmän skolgång kunde vi lyfta den generella kunskapsnivån i samhället väldigt mycket. I och med digitaliseringen får vi chansen att ta ett liknande kliv. Men det kommer att ta tid och det kräver annorlunda insatser, menar hon.

Darja Isaksson vill inte vara för hård mot skolan och hon vet att lärare lever under starkt tryck. Men hon anser att skolans viktigaste uppgift i dag är att hjälpa unga att skaffa sig ett förhållningssätt som fungerar i det digitaliserade samhället.

– Här måste synsättet på lärares möjligheter till kompetensutveckling förändras. Det räcker inte med att facket eller chefen erbjuder några timmar kompetensutveckling per år. De som fortsätter arbeta så kommer att hamna efter, säger hon.

– Stora digitala kommunikationsföretag som Google använder 20 procent av arbetstiden till att experimentera. AT&T:s vd säger att om du inte lägger fem timmar i veckan på kompetensutveckling och onlinelärande har du ingen chans i framtiden. Det är inte en lyx för eliten utan en förutsättning för att hänga med i utvecklingen.

Hur kan då skolan organiseras så att lärare får kompetensutveckling inom digital teknik?

– Jag tror att det kommer att bli nödvändigt att ta in andra yrkeskompetenser i skolan som kan avlasta lärare så att de kan ägna sig åt pedagogiken. Socionomer och beteendevetare, till exempel, som kan fungera som socialt och känslomässigt stöd till barn som behöver det. Läraren kan inte vara det allenarådet svaret i alla krav som ställs på skolan, säger Darja Isaksson.

Är teknikkompetens en förutsättning för att hänga med i den digitala utvecklingen?

Nja, svarar hon. Det behövs en allmän grundnivå i teknikförståelse för att känna sig trygg och kunna delta i samtidsfrågor.

– Det är ju klart att det går att använda elapparater även om du glömt det du fått lära dig om el i skolan. Det är likadant med det digitala. Min farmor vet till exempel väldigt lite om hur datorer, mobiltelefoner och internet är uppbyggt. Men hon kan betala sina räkningar online och skypa med sina släktingar i Finland. Utan att förstå tekniken bakom. Hon har färdigheter att använda digitala verktyg på en nivå som är anpassad för henne. Precis som hon kan använda spisen eller hårtorken, säger hon och fortsätter:  

– Samtidigt börjar förändringarna i samhället vad gäller digital teknik bli så genomgripande att om du inte förstår vad en algoritm** är så får du svårt att förhålla dig till samtidsfrågor. Det kan till exempel handla om hur Facebook påverkar demokratin. Framförallt blir det nästan omöjligt att ha en åsikt om vad du kan göra åt det och vara delaktig.

Darja Isaksson menar att det spelar stor roll vilket förhållningssätt till teknik som man har. Enligt forskare på Mittuniversitetet kan vi ha antingen ett över- eller underordnat perspektiv på teknik. Det vill säga att vi kan känna att teknik är till för oss, eller att vi är utsatta för det och att det pådyvlas oss.

”Om du sitter med Youtube för länge kommer du bli ledsen och må dåligt till slut. Men var går den gränsen? Det kan inte ett barn veta, det behöver vi vuxna lära dem”

– Jag är övertygad om att om du har ett överordnat perspektiv ger det dig större chans att kunna ta kommando över att påverka och styra saker på ett sätt som passar dig. Om du känner dig underordnad och utsatt blir du otrygg och då är det svårare att använda teknik på ett sätt som är bra för dig och ger dig fördelar. Det är också större risk att du blir rädd och stressad, säger hon och fortsätter:

– Att få ett bra förhållande till tekniken hänger ihop med vilka erfarenheter du har av den. Har du bra upplevelser får du självförtroende och en känsla av att du kan, du har kontroll, du kan lära dig saker och vara del av i stället för att stå utanför. De erfarenheterna är viktiga.

Hon säger också att det behövs en allmän grundnivå i teknikförståelse för att känna sig trygg.

– Det är önskvärt att så många som möjligt har ett överordnat perspektiv på teknik. Vi behöver en kritisk mängd i samhället som har den förmågan. Det får inte vara för ojämnt fördelat. Det är farligt för samhället om det blir för många som känner att de står utanför det verkliga samtalet om hur saker ska fungera. Det är en maktfråga. Där har skolan ett mycket viktigt uppdrag så att det inte är endast barn från teknik- och samhällsintresserade hem som får det försprånget. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för olika förhållningssätt till sin egen förmåga att lära. Det är kärnan i skolans utmaning i dag.  

”Nu lever vi i en värld där utbudet av förströelse är oändligt”

Darja Isaksson ser en risk i att samtidigt som den digitala utvecklingshastigheten är hög är den ganska ojämnt fördelad, på många nivåer.

– Det betyder att skillnaderna ökar mellan individer, organisationer och länder. De som har förmågan att ta till sig ny kunskap och omsätta den drar ifrån i tillväxt och lönsamhet. I dag finns en växande kritik mot den utveckling vi sett de senaste decennierna, där tech-bolag som startats och dominerats av unga vita medelklasskillar fått enormt inflytande i världen. Det är viktigt för den sociala hållbarheten att adressera de här klyftorna. Det är bland annat därför jag engagerar mig i hur vi skapar bättre digitala förutsättningar för den offentliga sektorn.

Darja Isaksson

Den tyska professorn Manfred Spitzer  sa i en nyhetssändning på tv häromdagen att barn som är för digitala kan drabbas av bland annat högt blodtryck och demens. Enligt honom är deras hjärnor inte färdigutvecklade och ju längre man väntar med att ge dem en smartphone, desto bättre.

Hur ser du på hälsoriskerna – kan vi vara för digitala?

– Jag tänker att vi måste skilja på om barnen är digitala eller stillasittande. Vi vet ju hur skadligt det är att inte röra på sig, säger hon och fortsätter:

– Nu lever vi i en värld där utbudet av förströelse är oändligt. Många digitala tjänster är designade för att dra oss in i saker som ger oss endorfinkickar. Vi måste lära oss och våra barn att förhålla oss till det. Om jag som förälder låter mitt barn sitta i sju timmar framför skärmen en lördag är problemet inte att det är digitalt utan att jag tillåter mitt barn att vara känslomässigt och mentalt frånkopplad från sammanhang där vi i stället hade kunnat göra något tillsammans. Det går inte att leva utan känslomässig närhet.

– Om du sitter med Youtube för länge kommer du bli ledsen och må dåligt till slut. Men var går den gränsen? Det kan inte ett barn veta, det behöver vi vuxna lära dem. Likaså att de har en balans mellan att varva skärmtid med fysisk träning. Att skylla på digitalisering är intellektuellt ohederligt, avslutar Darja Isaksson.

*
Modem  
hårdvara som används för att ansluta digital utrustning till analog förbindelse.

**
Algoritmer
är programmerade instruktioner som datorn följer.

EN DEMOKRATIFRÅGA Så kan skolan stärka tjejerna

Enligt Darja Isaksson kan skolan se till att tjejer tar mer aktiv del i digitaliseringen i allmänhet, och att det finns många perspektiv utöver exempelvis programmering. Det är viktigt att etablera tjejernas självbild av att de kan vara självklara ledare och innovatörer  på samma sätt som killar. Uppmuntra tidiga erfarenheter och förmågor som bidrar till att fler vågar välja yrkesbanor där man påverkar utvecklingen. Allt från att bli policyinnovatör till entreprenör. Framförallt behöver alla skaffa sig förmåga att samarbeta över kompetens- kultur- och erfarenhetsgränser.

– Det räcker långt att sluta osynliggöra kvinnors prestationer, eftersom kvinnor som gått före finns överallt. Det gör exempelvis väldigt ont att inse att den första romanen skrevs av en kvinna, men det fick jag aldrig lära mig i litteraturhistoria, säger hon och fortsätter:

– Inte heller lärde vi oss på tekniken att det var Ada Lovelace som var den intellektuella innovatören av programmering, eller att månlandningen möjliggjordes av kvinnliga programmerare. 

Darjas inspirationskällor inom digitalisering och teknik

”Först av allt, min mamma som vågade bli entreprenör inom ett råtekniskt område utan att ha ’rätt’ bakgrund.”

Här är fyra till:

Ada Lovelace. Läs boken Information, a history, a theory a flood så förstår du.

Leah Buchley på MIT media lab, har gjort så många grymma projekt som inspirerat mig mycket

Kia Höök och Jane Walerud, två tunga kvinnor i teknikvärlden som jag fått lyxen att lära känna lite. De har gått före och inspirerar mig med sin humor, värme, smartness och sitt ledarskap.

Så får kvinnor större del i den tekniska utvecklingen:

1. Skriv in de kvinnliga intellektuella prestationerna i undervisningen.

2. Ge tjejer erfarenheter av att använda tekniska material och möjligheter inom områden de är intresserade av, från samhällskunskap till estetiska ämnen. Maker-rörelsen är fantastisk, och där finns mängder av fina exempel på både förebilder, experiment och frågeställningar att använda i undervisning.

3. Och se tjejerna som faktiskt har ett klassiskt ”nördigt” teknikintresse, de är mycket vanligare än man tror, men de kanske inte tar plats på samma sätt som killar om de känner sig ensamma.

Anna Knöfel Magnusson

Anna Knöfel Magnusson

Frilansjournalist med inriktning mot sexualitet och hälsa, mänskliga rättigheter samt skolfrågor.

Oj, är du inte prenumerant?

Den här artikeln kan endast läsas av dig som prenumererar på Grundskoletidningen Pedagogisk snabbguide.

Så här kan du läsa vidare
Logga in eller börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide.
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant