01
02
03
04
05

Pokenader och äggkonton – en lektion om nya ord

Nya ord dyker hela tiden upp i svenska språket. Varför? Institutet för språk och folkminnen ger ett kort och enkelt svar på den frågan på sin webbplats: För att vi behöver dem.

Ett upplägg i svenska för årskurs 7-9.

Enligt det centrala innehållet i svenska för årskurs 7–9 ska eleverna få arbeta med och diskutera nya ord i språket, till exempel lånord. En utmärkt utgångspunkt för det arbetet är Språkrådets nyordslistor. Nyordslistorna, som sammanställs årligen, innehåller nya ord och uttryck som har börjat användas under året som gått. Det kan vara helt nya ord eller ord som funnits ett par år, men nu fått sitt genombrott.

Hur skapas nya ord? Erika Winther, nyords­redaktör på Språkrådet, skriver i en artikel i Språktidningen att det är två metoder som dominerar när det gäller att bilda nya ord: ”Antingen skapar man en ny sammansättning av befintliga ord eller så lånar man in ett ord från ett annat språk.” Hon tar även upp ytterligare två ordbildningstyper som inte är lika vanliga: förkortningar och avledda ord, det vill säga ord som har fått en ny ändelse, en avledning, och då ofta byter ordklass. I artikeln konstaterar hon att majoriteten av de nya orden är substantiv.

Vilka teman dominerar då när det gäller ny­orden? Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, ger några exempel i nyordskrönikan ”Nyord fångar vår samtid”: Politik, matvanor, miljö, sport och teknikutveckling.

Här är ett förslag på en lektion i svenska för årskurs 7–9 där eleverna får reflektera över hur nya ord bildas genom att studera 2016 års nyord. Alla nyordslistor finns på Institutet för språk och folkminnens webbplats. I listorna finns definitioner av de aktuella orden, autentiska exempel på hur orden används i tidningsartiklar och i vissa fall en kommentar om ordens ursprung. Detta hjälper eleverna när de till exempel ska avgöra om orden är lånord.

Institutet för språk och folkminnen​

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Institutet arbetar även med språkvård och språkpolitik, och dess språkvårdsenhet i Stockholm heter Språkrådet.

Den här lektionen är delvis inspirerad av det webbläromedel för gymnasiet som finns på Institutet för språk och folkminnens webbplats.

Koppling till Lgr 11

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling.

Centralt innehåll i årskurs 7–9.

Nya ord i språket, till exempel lånord.

Förberedelser

Läs igenom nyordslistan 2016 så att du är inläst på de nya orden. Gör ett formulär med uppgifterna som presenteras här nedan. Eleverna behöver tillgång till datorer eller surfplattor under lektionen. Förbered eventuellt gruppindelningen.

​Genomförande

Inled lektionen med att skriva orden blåljuspersonal och pokenad på tavlan. Känner eleverna igen orden? Vad betyder de? Använd orden som exempel på dels hur nya ord skapas (till exempel genom sammansättning av befintliga ord, som blåljuspersonal) och dels hur nya företeelser snabbt ger avtryck i språket. Fråga gärna vilka flera ord med koppling till spelet Pokémon Go som eleverna kommer på (pokémonjakt, pokéstopp, pokémonboll, pokémontränare etc.).

Berätta att dessa är exempel på helt nya ord, eller ord som fick stor spridning under förra året, och att de därför finns med i 2016 års nyordslista. Ge en kort bakgrund till listan och hur den sammanställs. Dela därefter in klassen i mindre grupper och gå igenom uppgiften. Eleverna ska studera nyordslistan 2016 och hitta exempel på olika ordbildningstyper men också undersöka från vilka ämnesområden nyorden kommer.

Här är förslag på uppgifter som du kan välja bland och anpassa utifrån klassens förkunskaper. Vissa ord i nyordslistan kan förekomma i flera kategorier.

Ordbildningstyper – hur skapas nyorden?

Hitta exempel på lånord (t ex mukbang, poke).

Hitta exempel på översättningar av engelska ord (t ex influerare, skamma, grindsamhälle, korsspråkande).

Hitta exempel på sammansättningar (t ex blåljuspersonal, pappafeminist, kompetenstrappa, matsvinnsbutik, vuxenmålarbok).

Hitta en förkortning (det finns en akronym, det vill säga initialförkortning, i listan) (fomo, av fear of missing out).

Nyordsteman – från vilka ämnesområden kommer nyorden?

Hitta ord som har med politik att göra (t.ex. trumpifiering)

Hitta ord som har med matvanor och hälsa att göra (t ex proteinskifte, växtmjölk, kroppsaktivism, poke).  

Hitta ord som har med miljö att göra (t ex förpackningsfri, lånegarderob, matsvinnsbutik).

Hitta ord som har med sport att göra (paddeltennis, parasport).

Hitta ord som har med teknikutvecklingen att göra (t ex annonsblockerare, enkortsdator, filterbubbla, förstärkt verklighet, äggkonto).

Gå vidare

Följ upp genom att diskutera: Vilka ord i listan kände eleverna igen? Lärde de sig några nya ord som de kommer att börja använda? Vilken ordbildningstyp var vanligast? Från vilka länder lånade vi ord under 2016? Var det något ämnesområde som dominerade under 2016? Hur kan man förklara det? Hittade de ord från andra ämnesområden än de som fanns i uppgiften? ​

Läs fler

Carl-Johan Markstedt

Carl-Johan Markstedt

Gymnasielärare i svenska och historia, ansvarig för skolverksamheten på Nobelmuseet och läroboksförfattare.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen Pedagogisk snabbguide.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide ger dig fördjupande, utmanande och inspirerande material av kunniga skribenter – kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant