”Skolan behöver se till hela elevens utveckling”

Genom att hålla inne med kritiken och dra ner på rödmarkeringarna skapar man en varmare stämning i klassrummen där eleverna vågar både lyckas och misslyckas. Det tror Kim Törnqvist, verksamhetsledare för Bättre skolor.

Sverige är ett av världens lyckligaste länder, samtidigt drabbas allt fler ungdomar av psykisk ohälsa. Hur hänger det ihop? Det är en av frågorna som engagerar organisationen Bättre skolor. Genom att ta hjälp av forskare från bland annat Karolinska Institutet söker de efter de djupgående svaren på skolans utmaningar.

Målet är att vara en motvikt till politiska utspel och snabba lösningar.
– Vi vill inte ha några dagsländor utan skapa en rörelse där man tar skolan på allvar, säger verksamhetsledaren Kim Törnqvist.

Det han tycker saknas är inte en medvetenhet kring vilka problemområden som finns utan perspektivet: hur gör vi nu? Vilken forskning och vilka metoder ska skolan använda för att skapa något bättre?

För att komma till rätta med detta har Bättre skolor tagit fram pedagogiska metoder utifrån bland annat skolforskaren John Hatties studie Synligt lärande. I denna undersöker Hattie vilka faktorer som påverkar elevernas skolprestationer. Han kommer fram till att de lär sig bäst när de är medvetna om sina egna inlärningsprocesser.

Kim TörnqvistLärare bör i större utsträckning diskutera studieteknik med eleverna och förklara syftet med både lektioner och skoluppgifter.
– Det är viktigt att förstå varför man lär sig det man lär sig och hur det kommer till användning, säger Kim Törnqvist.

Detta kan också leda till att skolan får omvärdera gamla sanningar. Fallande resultat och en ökande grupp hemmasittare tror han är ett resultat av att skolan inte är anpassad till dagens samhälle.

Strukturerna hänger kvar från tiden då skolans uppgift var att producera goda arbetare till industrin. Då var det viktigt att lära sig vissa specifika kunskaper, att komma i tid och att lyda auktoriteter.

– Man stannade ofta på samma plats man växte upp och kunde räkna med att ha samma jobb fram till pensionen. I dag är
verkligheten mer föränderlig och kraven på individen högre.

Förr stod ämneskunskapen i centrum, däremot var det inte så viktigt att kunna hanterar sina känslor eller att fungera i en grupp. I dag är det tvärtom. Information finns överallt i en sådan mängd att det svåra är att sålla i den, men den sociala kompetensen är nödvändig på en arbetsmarknad där de flesta nya tjänster sprids genom kontakter och inte platsannonser.

Valmöjligheterna ökar och det ställs högre krav på individen att ta egna initiativ. Samtidigt som många upplever det som positivt och spännande kan det också leda till stress och rädsla för att välja fel.

– Om man som lärare inte förstår allmänmänskliga faktorer som rädsla och ångest har man inte heller rätt strategier att förstå och tolka elevernas beteende så att man kan hitta lösningar, säger Kim Törnqvist, som menar att trygga relationer är nödvändigt för att eleverna ska våga prestera sitt yttersta.

– Om man som lärare blir allt för fokuserad på kunskapen som ska läras ut så är det lätt att glömma att man också måste lära sig om varandra för att skapa en god lärandemiljö. Skolan behöver se till hela elevens utveckling och inte bara kunskapsmålen.

Dessutom, menar Kim Törnqvist, behöver eleverna hjälp att fokusera på sina styrkor och sin självkänsla.

– Inte på kritik och rödmarkeringar. Allt för många bedömer sig själva hårt när de stöter på motgångar och har svårt att be om hjälp och hitta vägar fram.

I samtal med Bättre skolor säger elever att de vill lära sig mod, att uttrycka känslor, att prata om det som är viktigt i livet och att våga prata inför andra.

– Det är inte bara disciplin som är problemet i skolan i dag, säger Kim Törnqvist, som ser det som en symptomlösning att förbjuda mobiltelefoner på lektionerna.

– Fråga i stället vad det är som får elever att ta upp dem.

Varför tappar de intresset för sin egen utveckling? Eleverna behöver hitta tillbaka till den inre motivation som vi alla föds med.

– Barn är nyfikna. De slår sig men ställer sig upp och försöker igen, säger Kim Törnqvist.

Den känslan vill han att de ska ha kvar även under skolgången.

Charlotte Lundqvist

Charlotte Lundqvist

Journalist med fokus på hälsa och utbildning. 

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant