Fem steg till ett lyckat återvändande

Återvändarskolan i Tyresö arbetar med elever som under en längre tid varit borta från skolan. Läraren Jörgen Thullberg tipsar här om hur de jobbar för att få eleverna tillbaka till skolan igen.

 

 FJörgen Thullbergörsta gången Jörgen Thullberg stötte på hemma­sittare var för 15 år sedan när han jobbade som matte/NO lärare på Fruängens skola i    Stockholm. Han var intresserad av trygghetsfrågor och tog på sig uppgiften att försöka få tillbaka dem till skolan igen. Genom arbetet fick han  tidigt insikt i att det handlade om något annat än lathet från elevernas sida.

 – Det handlade om oförmåga, inte ovilja, säger han.

 Sedan 2008 är han verksamhetsansvarig för Tyresö återvändarskola där han arbetar tillsammans med beteendevetaren Louise Backman. De  möter 10–13 elever om året som under en längre tid varit borta från skolan. Anledningarna till att eleverna börjar vara hemma är många.  

Ibland finns social problematik och diagnoser i botten men det kan också handla om familjer med föräldrar i karriären där barnen känner sig försummade.

– Problemet med hemmasittare ökar enormt. Det är hemskt för de mår så fruktansvärt dåligt. Jag har en känsla av att eleverna är bräckligare i dag, säger Jörgen Thullberg.

Om ingen bryr sig kan man lika gärna vara hemma.

En ökad anonymitet i skolan och i samhället tror han är en av anledningarna.

– Om ingen bryr sig kan man lika gärna vara hemma.

Och även om psykisk ohälsa inte var anledningen till att eleven började stanna hemma så blir det nästan alltid följden efter en längre period utan ett socialt sammanhang. Många utvecklar depressioner.

De senaste åren har det publicerats flera rapporter om hemmasittare och medvetenheten har ökat. Färre elever faller under radarn vilket får ses som positivt jämfört med när han började arbeta med frågan för tio år sedan och eleverna sågs som ”storskolkare” och glömdes bort.

Det innebär också att trycket på insatser som Tyresö återvändarskola ökar.

När de kommer i kontakt med nya elever sker det efter att antingen socialtjänsten eller elevernas skolor tagit kontakt.

Det ska inte gå för fort för de bränner lätt ut sig och kraschar. Minst en och en halv månad får man räkna med.

Uppdraget är att föra tillbaka eleverna till undervisning där återvändarskolan blir en mellanstation. För dem gäller det att ta reda på vad eleverna har med sig i bagaget och försöka hitta nycklarna till förändring.

I början kommer eleverna bara en timme om dagen, sedan är målet en upptrappning till att vara i skolan mellan 8.30 och 14.

– Det ska inte gå för fort för de bränner lätt ut sig och kraschar. Minst en och en halv månad får man räkna med.

Under denna period ingår också social träning som att komma och äta lunch i en skolmiljö och träffa andra elever.

Det är viktigt att det är de vuxna som styr planeringen eftersom det ofta finns en historik där eleverna tagit besluten och köpslagit med föräldrarna om vilka dagar de ska gå i skolan. Det innebär inte sällan att de skuldbelägger sig själva när de inte klarar av att hålla vad de lovat.

– Nu tar vi ansvaret och så får de skylla på oss om det inte fungerar.

Faktorer som ålder och hur länge de varit hemma påverkar hur snabb återgången kan bli.

Tyresö återvändarskola arbetar bara med elever i åk 7–9 och maximalt åtta elever åt gången.

Ibland har de kontakt med yngre elever men då i andra former utanför skolan.

– Det fungerar inte att blanda elever i så olika åldrar.

För de lärare som står inför utmaningen att locka tillbaka sina elever till skolan har Jörgen Thullberg några råd på vägen:

– Jobba prestigelöst och bygg relationer som är ärliga och lyhörda.

Tyresö återvändarskola

Tyresö återvändarskola är en korttidsskola för hemmasittare som funnits sedan 2009. Undervisningen bedrivs av två heltidsanställda pedagoger som arbetar med maximalt åtta elever åt gången.

 

Fem steg till ett lyckat återvändande

1. Lyhördhet

Ta elevens upplevelser på allvar och försök finna grunden till hemmasittandet. Problemet ligger sällan enbart hos eleven. Hur mår familjen och vilken syn har familjen på att eleven är hemma? Inte sällan har en struktur byggts upp i familjen som cementerar beteendet. Den strukturen kan i så fall behöva brytas. Ärftligheten är hög och ofta är problematiken äldre än vad som till en början uppdagats. Det kan ibland handla om att eleven redan tidigare har fått lov att stanna hemma för obetydliga anledningar.

2. Prestigelöshet

När man arbetar med hemmasittare är det nödvändigt att ha en totalt prestigelös inställning. Många av eleverna har känt sig osedda i skolan vilket gör det extra viktigt att bygga upp en personlig relation.

3. Samverkan

Se till att skapa en så rättvis bild av problematiken som möjligt genom att koppla in alla instanser som har insyn i elevens situation. Alla verksamheter/instanser måste arbeta åt samma håll och hålla en gemensam linje. Ansvarsfördelningen verksamheter emellan måste vara klar. Lyft ansvaret från eleven till de vuxna runt omkring. Att eleven själv får göra val som leder till misslyckanden är bara nedbrytande.

4. Ta sikte på skolan

Att få igång en hemmasittare i en liten verksamhet är relativt lätt men invaggar samtidigt i en falsk trygghet. Man måste redan initialt arbeta mot hemskolan eller den verksamhet där eleven ska fortsätta sina studier, risker finns annars att eleven faller tillbaka i hemmasitteri så snart det är dags för större verksamhet.

5. Skynda långsamt

Tro inte att man kan kasta in en hemmasittande elev i skolan på heltid utan någon upptrappning. Ta det hellre sakta, försiktigt och hållbart än snabbt och riskfyllt. En långsam upptrappning till heltid efter cirka en och en halv månad har visat sig mer hållbart än att få igång eleven snabbt. Det är viktigt att eleven får chans att må bra innan hen måste prestera, men skolarbetet måste ligga i botten så att eleven under hela sin process känner att hen närmar sig en framtid där det finns hopp om ett ”normalt” liv.

Fem elever som gått på Tyresö återvändarskola - en uppföljning

”Ambitiös elev som blivit hemma pga depression och ångestproblematik. Svårt med skolgången sedan årskurs sju. Social fobi och har tappat kontakten med kamraterna. Återvändarskolan sedan VT i år åtta. Kom tillbaka till hemskola och senare in på nationellt program i gymnasiet.”

”Frånvarande i ca ett år och tidigare perioder av hemmasittande. Hade inte varit utomhus på över 6 månader. Återvändarskolan i år 9, vidare till gymnasiet med behörighet till nationellt program. Går i dag högskoleutbildning.”

”Frånvarande i ett år. Återvändarskolan i år 9 vidare till individuellt program i gymnasiet, aspergergrupp och går nu sista året på gymnasium. ”

”Sedan skolbyte till år sju har eleven varit helt frånvarande. Problematiken har dock uppmärksammats redan i årskurs 5. Kom igång på ÅS och efter utredning beslutades att eleven skulle gå vidare till skola utanför kommunen.”

”Växande frånvaro sedan år 6, Återvändarskolan sedan HT år åtta. Lyckad återslussning till hemskolan och avslutade år nio där samt vidare till gymnasiet.”

 

Fem elever som gått på Tyresö återvändarskola VT 14-VT 16

Charlotte Lundqvist

Charlotte Lundqvist

Journalist med fokus på hälsa och utbildning. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i: Grundskoletidningen i din vardag. För att läsa vidare måste du vara prenumerant.

Komboprenumeration - mest prisvärt: Grundskoletidningen och Grundskoletidningen i din vardag 2 x 6 nummer: 899 kr exkl. moms

Bli prenumerant