FÖRDOMAR och hur vi speglar dem

Fördomar är något som vi alla har. Men det gäller att bli medveten om det. Först då kan vi göra något åt det, menar social­psykologen Nazar Akrami.

Att ha fördomar är något naturligt hos oss människor, och en bieffekt av vårt behov av att kategorisera.

– Den absolut första kategoriseringen vi människor behövde göra var att inse om något var farligt eller inte. Utan detta inbyggda behov, hade vi haft svårare att överleva, menar Nazar Akrami, som är docent i psykologi och forskar inom personlighets- och socialpsykologi vid Uppsala universitet.

Kategoriseringen förenklar och skapar ordning i vår värld. Den stärker också självkänslan och bidrar till känslan av grupptillhörighet.

– Men det här fundamentala behovet är samtidigt en av källorna, kanske grundkällan, till fördomsfullhet.
Nazar Akramis  definition på fördomsfullhet är ”att uttrycka något negativt gentemot eller en nedvärdering av en person beroende på dennes grupptillhörighet”.

– Man kan säga att det är en nedvärdering av en person och när det gäller rasism, på grund av etnicitet.
Inom socialpsykologin pratar man om tre stora grupptillhörigheter – etnicitet, kön och ålder – som alla är mer eller mindre synliga för en betraktare och på så sätt blir primära som värderingsgrund av en person.

Även barn kategoriserar men på andra grunder, och med åren förändras vårt sätt att kategorisera utifrån vår erfarenhet och kunskap.

Vi har alla behov av att tillhöra en grupp, eftersom vi är sociala varelser, men det finns olika grader av behov, vilket också påverkar hur vi ser på andra. Nazar Akramis forskning har visat att i ju högre grad vi identifierar oss med en grupp, desto mer tenderar vi att vara negativa mot andra grupper.

På samma sätt tenderar den som identifierar sig mindre med sin grupp att vara mindre fördomsfull mot andra grupper.

Mer precist handlar Nazar Akramis forskning om attityder och hur vi förklarar fördomsfullhet.

– Vi har tittat på hur mycket specifika faktorer betyder för uttryck av fördomsfullhet, och hur stor roll en individs grundläggande personlighet spelar.
 
DE FAKTORER FORSKARGRUPPEN TITTAT PÅ ÄR:

kognition, det vill säga hur minnet fungerar

sociala faktorer, som grupptillhörighet, situation och sociala normer samt

personlighet, det vill säga vilka personlighetsfaktorer som är kopplade till fördomsfullhet.

Resultatet visar att personligheten har större betydelse än någon av de andra faktorerna.

– Det innebär att vissa personer har större benägenhet att vara fördomsfulla än andra, säger Nazar Akrami.

– Vi kallar detta generaliserad fördomsfullhet. En person som är fördomsfull mot en grupp är med stor sannolikhet det även mot andra grupper. Med andra ord tenderar en person som är sexistisk även att ha fördomar gentemot invandrare och homosexuella.

Men det betyder inte att personligheten är statisk. Att man inte skulle kunna påverka sin personlighet, är ett stort missförstånd, betonar han.

– Genom att tänka i nya banor kan vi ändra vårt beteende trots personlighet.  

De fem personlighetsdrag som Nazar Akrami och hans forskarteam har utgått ifrån, och som bygger på den internationellt etablerade personlighetsmodellen Big Five (de fem stora) är: benägenhet för ångest och depressiva reaktioner (neuroticism), öppenhet, samvetsgrannhet, vänlighet och i hur hög grad en person är utåtriktad (extraversion).  

– Vi kunde se att en benägenhet att vara öppen för nya erfarenheter samt att bemöta omgivningen med vänlighet är nyckelfaktorer för en låg grad av fördomsfullhet, fastslår Nazar Akrami.

Stereotyper och stereotypa uppfattningar är också en viktig komponent i forskningen om fördomsfullhet. En stereotyp är en inre förenklad bild av en tänkt eller faktisk grupp och deras medlemmar.

– Stereotyper hjälper oss att hantera den komplexa vardag vi lever i.

Det finns medvetna stereotyper och omedvetna stereotyper, och det är de omedvetna stereotyperna som styr mest.

– Först när vi blir medvetna om dessa, kan vi göra något åt det. Motivation, reflektion och en vilja att upptäcka och förändra automatiska reaktioner kan hjälpa oss att bryta mönster i vårt tänkande och på så sätt minska vår fördomsfullhet.

Vad kan lärare tänka för att motverka fördomsfullhet i skolan?

● Berätta redan i tidig ålder för barnen att en kategori ofta har en stor variation inom sin grupp. Att alla som har till exempel röda
tröjor är inte är på ett visst sätt.

● Försök att undvika att kategorisera, även om det kan vara svårt. All form av gruppindelning tenderar att skapa fördomar, som i sin tur kan leda till främlingsfientlighet.

● Se likheterna snarare än olikheterna, att man har ett speciellt ursprung betyder ju inte att man är på ett viss sätt. Alla kategorier överlappar till stor del, och det är viktigt att föra fram.

● Skapa medvetenhet om andra länder. Det ger en vidare begreppsvärld och minskar risken för okunskap och misstänksamhet
som kan leda till fördomsfullhet.

Femfaktormodellen - The Big Five factors

Beskriver den mänskliga personligheten i form av fem grundläggande, delvis ärftligt betingade, dimensioner eller egenskapskomplex.

Framtagen av de amerikanska psykologerna Paul T. Costa och Robert R. McCrae, till stor del på grundval av den forskning som tidigare bedrivits av Raymond B. Cattell.

1 Neuroticism: benägenhet för ångest, depressiva reaktioner, ilsken fientlighet, impulshandlingar, sårbarhet och stresskänslighet.

2 Extraversion: sällskaplighet, självsäkerhet, värme i relationer till andra, spänningssökande, positiva känslor.

3 Öppenhet: intresse och mottaglighet för fantiserande, konstupplevelser, känslonyanser, aktiviteter av olika slag, nya idéer och nya värderingar.

4 Vänlighet/sympatiskhet: inriktning på rättframhet, tillit till och förtroende för andra, hjälpsamhet, samarbetsvilja, medkänsla.

5 Samvetsgrannhet: noggrannhet, prestationsvilja, självdisciplin, ordningsamhet, plikttrohet, förtänksamhet.

Källa: Psykologiguiden.se

Ann-Cathrine Johnsson

Ann-Cathrine Johnsson

Frilansjournalist med inriktning på forskning inom skola, medicin och hälsa​​.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i: Grundskoletidningen i din vardag. För att läsa vidare måste du vara prenumerant.

Komboprenumeration - mest prisvärt: Grundskoletidningen och Grundskoletidningen i din vardag 2 x 6 nummer: 899 kr exkl. moms

Bli prenumerant