Matematiken har hon alltid älskat men det var först i trean på gymnasiet som det lossnade. Det är själva problemlösningen som attraherar henne.

– Det är kanske därför jag sitter på den post jag har just nu.

Hon är utbildad grundskollärare, årskurs 4-9, i musik och matematik. 2003 fick hon jobbet som programkoordinator för ”Skapa och lära” i Kista.

– Kista stadsdel hade utvecklats till Sveriges Silicon Valley och parallellt fanns viljan att skapa Sveriges Florens. Ett stadsdelsprojekt startades i samarbete med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Lärarna behövde hitta ett annat sätt att nå fram till eleverna i Kistas klassrum.

Svaret blev LTTA, learning through the arts. Ett skolutvecklingsprogram från The Royal Conservatory of Music i Toronto, Kanada. Det gjordes om till ”Skapa och lära” och drogs igång 2002 och Karins uppgift var att koordinera programmet i skolorna.

– Skapa och lära spred sig i hela Sverige och sista uppdraget hade jag 2013.

Nu har hon rätten till programmet i eget bolag.

Karin Bobergs elever på lärarutbildningen vid Södertörns högskola arbetar med de estetiska lärprocesserna. De gör det inom tre olika områden.

– Dels jobbar de i konstformen och lär sig exempelvis att skapa med lera eller att skriva låtar. Dels lär de sig genom konstformen, precis som deras kommande elever ska göra. I det tredje området arbetar de didaktiskt och lär sig hur de ska arbeta med eleverna.

Karin konstaterar att i grundskolan, där det är påtvingat att alla i åldrarna 7–15 år ska delta, sitter våra blivande skådespelare, musiker, dansare och bildkonstnärer, såväl som våra blivande statsanställda, egenföretagare och forskare.

– Men vi är olika människor med olika intressen och bra på olika saker. Tycker man att man själv lär sig genom att läsa, då tycker man ofta att det rätt så kul med den traditionella undervisningen. Läsa, diskutera, skriva. Men har man svårt för läsförståelse och det går jättetrögt, då kanske man lär sig fotosyntesen bättre om man dansar den.

– Så varför inte låta alla elever också få lära sig genom de olika uttrycksformerna?

Kan du ge exempel på hur man kan befästa begrepp hos eleverna?

– Att befästa begrepp kräver förståelse och repetition, och det finns många lustfyllda uttryckssätt. För svåruttalade ord kan man göra talkörer, till exempel. Man kan gestalta begreppet för att förstå det genom rörelse eller bild och sätta ihop meningar till en befintlig melodi.

Hur får vi fler lärare att våga använda estetiska lärprocesser?

– Våga testa. Lita på att eleverna kan även om inte du kan. Skapa ett bejakande klimat i klassrummet. Om någon säger fel så fråga: ”Åh, hur tänkte du då?” Det kan ge något. Gör färgcollage och diskutera genom färger och former i stället.

– Våga kasta dig ut och lita på eleverna!