Med sikte på hög kvalitet​

Efter kritik från Skolinspektionen har Helsingborgs stad drivit ett omfattande utvecklingsarbete för att höja kvaliteten på sin förskoleklassverksamhet. Genom nya dokumentationsformer vågar pedagogerna ta nya vägar i undervisningen.

I samband med Skolinspektionens övergripande tillsyn i Helsingborgs stad under våren 2015 identifierades brister i huvudmannens möjligheter att följa upp förskoleklassverksamheten. Det innebar starten för ett förändringsarbete i kommunen som både innehållit utbildningsträffar för pedagoger och skapandet av nya pedagogiska mötesplatser.  

Per Dahlbeck, universitetsadjunkt vid Malmö högskola och Pedagogiskt center i Helsingborg, och Carina Wällstedt Johansson, pedagogista vid Pedagogiskt center i Helsingborg, har tillsammans med lärare och skolledare drivit det kompetenshöjande arbetet. Utmaningen är att i skarven mellan förskola och skola låta förskoleklasserna hitta sin egen identitet.

– Förskoleklass är inte svårare än någon annan skolform men man har bara ett år på sig. Vi hjälper pedagogerna att förtydliga målen, säger Per Dahlbeck.  

Chefer för förskolor och skolor har varit i varandras verksamheter och diskuterat hur övergångarna till och från förskoleklass ska gå till för att skapa kontinuitet. Som stöd för processen har man bland annat utgått från Helena Ackesjös forskning som fokuserar på samarbete och som även inkluderar fritidsverksamheten.

Övergången från förskola till förskoleklass är svårast, tycker både Per Dahlbeck och Carina Wällstedt Johansson. Barnen vill ofta ha läxor och böcker när de börjar skolan samtidigt som man behöver se upp så att lektionerna inte tar död på den viktiga leken. Flera av lärarna berättar hur de byggt upp lärmiljöer i klassrummen med stationer som eleverna kan röra sig mellan för att inte bli för stillasittande. När eleverna kan hitta en egen hörna där de kan leka, arbeta, undersöka eller läsa skapas också lugn i klassrummet. 

”Pedagogerna utgår mera tydligt från elevernas frågor och nyfikenhet oavsett vilket lärande pedagogerna eftersträvar.”

Förskoleklass har numera ett eget kapitel i den nya läroplanen. Bodil Bratt från Rydebäcksskolan är positiv både till kapitlet och utvecklingsarbetet:

– Jag kände: äntligen är det fokus på vårt uppdrag!   

Pedagoger från kommunens förskoleklasser träffades första gången i november 2016 och har som en del i processen arbetat med olika teman utifrån barnens intressen. Bodil Bratt berättar att Rydebäcksskolans fyra förskoleklasser byggt berättelser och miljöer kring mjukismöss. I arbetet har hon inspirerats av gatukonstnären Anonymouse i Malmö som skapar miniatyrmodeller i gatumiljö.  

– Det blev en röd tråd att bygga undervisningen kring och samtidigt hålla kvar leken, berättar Bodil Bratt.  

Elevernas nyfikenhet och frågor har under terminen varit utgångspunkten för förskoleklassverksamheten i hela kommunen. På Mörarpsskolan vävde de undervisningen kring Big Bang och jordens utveckling. När kom djuren? var en av frågorna som eleverna ställde och till deras förvåning var inte lärarna så gamla att de kunde berätta. Istället fick de själva leta efter svaren i böcker och på internet och samtidigt öva färdigheter i matte, språk och digitala verktyg samt lära sig mer om historia och kemi.

Per Dahlbeck Och Catarina Wällstedt
Per Dahlbeck och Carina Wällstedt Johansson har lett det kompetenshöjande arbetet i Helsingborg.

Att leta information tillsammans innebär också att eleverna får öva sig i källkritik. En lite oväntad vinst är att förskoleklassernas teman kan engagera de äldre eleverna i skolan när de möts på fritids. De äldre har ofta kommit med boktips och goda råd.
Ett generellt råd från Per Dahlbeck till pedagoger i förskoleklass är att diskutera mer med lärare i äldre årskurser. De kan ofta ha tips på övningar eller material som passar.  

Lärarna har använt sig av två olika dokumentationsformer under utbildningen: learning study och pedagogisk dokumentation. Learning study innebär att elever lär sig ett känt innehåll där pedagogen vet de rätta svaren – eleverna lär sig något förutbestämt och definierat av pedagogerna. Det kan handla om tals värde, bokstäver eller vattnets kretslopp. Pedagogisk dokumentation handlar om att fånga och försöka förstå barns meningsskapande och deras processer i samband med det. Båda dokumentationsformerna har visat sig vara användbara för att våga ta nya vägar i undervisningen.  

”Förskoleklass är inte svårare än någon annan skolform men man har bara ett år på sig.”​

– Vi ser en process där deltagarna tänker på ett annat sätt kring elevernas frågor, säger Per Dahlbeck och får medhåll av Carina Wällstedt Johansson:

– Pedagogerna utgår mera tydligt från elevernas frågor och nyfikenhet oavsett vilket lärande pedagogerna eftersträvar. Med hjälp av dokumentationer försöker de förstå och närma sig barnens perspektiv på verksamhetens innehåll.  

Att arbeta med de nya dokumentationsformerna har inte varit enkelt och det har delvis inneburit ett nytt sätt att tänka om verksamheten. Från att kanske tidigare mer planera och förutbestämma ett innehåll följer man nu elevernas intressen och frågor.

– Det är en utmaning att låta elevernas intressen och frågor få styra samtidigt som pedagogen har sitt uppdrag enligt läroplanen, säger Carina Wällstedt Johansson.

Det blir också viktigare att pedagoger emellan diskutera hur man tänker om verksamheten och vilka val man gör. Hur ska man till exempel gå vidare om gruppen vill olika? Hur länge ska ett tema pågå? Och hur kan man få processen att ta fart igen om intresset sjunker?

Inför träffarna har pedagogerna läst en stor mängd litteratur, ett läsande som ibland har upplevts kravfyllt av kursdeltagarna, men generellt är det positiva tongångar. Per Dahlbeck tror att litteraturen hjälpt till att skapa bra diskussioner.

– När man läser och diskuterar får man också fundera kring vad man vill med den egna verksamheten.

Pedagogiskt center i Helsingborg

Pedagogiskt center är en resurs som erbjuder pedagoger och skolledare pedagogiskt utvecklingsstöd, utbildningar, workshoppar och nätverksträffar kring digitala läroverktyg och läroplanerna för de olika skolformerna. Den som vill följa arbetet i Helsingborg kan gå in på bloggen ”Fokus förskoleklass” på pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/kategori/blogg/fokus-forskoleklassen/ eller följa Pedagogiskt center i Helsingborg på Facebook.

Lästips

Övergångar mellan skolformer – kontinuitet och progression från förskola till skola av Helena Ackesjö (Liber, 2016).

I boken går Helena Ackesjö, fil.dr i pedagogik och verksam vid Linnéuniversitetet, igenom hur övergångar till och från förskoleklass kan förberedas och organiseras för att erbjuda kontinuitet och progression i undervisningen. Barnens perspektiv får störst utrymme i boken men också lärares och skolledares syn beskrivs.  

Learning study i förskolan
av Mona Holmqvist Olander (red.) (Studentlitteratur, 2013).

Förskolan har fått ett större kunskapsfokus. Genom att arbeta med learning study lär du dig att uppmärksamma barns förmågor och utvecklingsbehov, observationer som sedan ligger till grund för skapande av aktiviteter för barnen i syfte att utveckla deras lärande i riktning mot läroplanens mål.
 
Kraften i att utgå från barns lek
av Per Dahlbeck & Carina Wällstedt Johansson (red.) (Helsingborgs stads skolor, 2015).

Vad är barnen upptagna av i och med sina lekar? Hur påverkas de av olika lärmiljöer och pedagogernas förhållningssätt? Helsingborgs förstelärare i förskolan delar med sig av berättelser och observationer och uppmuntrar till att man som pedagog vågar utmana och bejaka barnens lekar. Beställs från: pedagogisktcenter@helsingborg.se

 

Charlotte Lundqvist

Charlotte Lundqvist

Journalist med fokus på hälsa och utbildning. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen Pedagogisk snabbguide.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide ger dig fördjupande, utmanande och inspirerande material av kunniga skribenter – kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant