Uppdrag: Förskoleklass

Förskoleklassen blir obligatorisk och erkänns som en viktig skolform med ett eget innehåll vilket ökar möjligheten till en nationell likvärdighet för alla elever. Läroplanens skrivningar gör uppdraget tydligare och det blir också tydligt för lärarna vilka förmågor eleverna ska utveckla under året.

I juli 2016 reviderades Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2016). Bland annat infogades ett nytt kapitel (kapitel 3) som specifikt riktades till skolformen förskoleklass. Före denna revidering hade förskoleklassen inga egna mål för verksamheten. Förskoleklasslärare har däremot tidigare uppmanats att ha kännedom om både förskolans läroplan och skolans kursplaner samt utgå från kapitel 1 och 2 i läroplanen. Förskoleklassen har alltså mellan 1998 och 2016 varit en skolform utan egna egentliga mål mellan två målstyrda skolformer – förskolan och grundskolan.

Förskoleklassens nya läroplanskapitel anger ett syfte och ett centralt innehåll för förskoleklassens undervisning. I syftestexten beskrivs hur förskoleklasslärarna ska utgå från en helhetssyn på eleverna och deras behov samt att sociala relationer och lek är centrala arbetsområden i förskoleklassen vid sidan av arbetet med elevers utveckling och lärande.

I läroplanstexten anges även ett antal förmågor som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla under året i förskoleklass. Dessa förmågor kan betraktas som ämnesorienterade och berör till exempel språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, matematik, natur, teknik och samhälle samt lek och fysiska aktiviteter.

”Barnens viktiga kunskapsresa ska börja redan i förskola och förskoleklass.”

Utgångspunkten för denna policyförändring har inte för avsikt att medföra några nya eller utökade åtaganden för huvudmännen och därmed inte heller medföra några ekonomiska konsekvenser för huvudmännen eller staten. Både förskollärare och grundskollärare ska fortsättningsvis vara behöriga att undervisa i förskoleklass. Det nya läroplansavsnittet innebär inte heller automatiskt förändrade arbetsvillkor för lärarna eller någon förändring i undervisningstidens omfattning.

Läroplansavsnittet är naturligtvis inte skrivet i ett vakuum. Förskoleklasslärare har, ända sedan förskoleklassen infördes, själva fått tolka läroplanen och omsätta denna till sin verksamhet. Ofta har detta skett utan inblandning från rektor, och ofta utan att man getts rejäla möjligheter att diskutera pedagogiskt innehåll och undervisningsformer med sina kollegor. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisning i förskoleklass från 2015 har visat att verksamheten inte har varit tillräckligt målstyrd. En del lärare utgår från de övergripande målen i kapitel 2.2 (Lgr11) när de planerar sin undervisning. Andra lärare utgår från egen beprövad erfarenhet och gör som ”de alltid har gjort”. Några planerar inte undervisningen alls. I vissa förskoleklasser bjuds eleverna på en formell skolundervisning och i andra förskoleklasser dominerar (den fria) leken medan läs- och skrivaktiviteter endast förekommer på elevernas egna initiativ. I vissa förskoleklasser förekommer ett konkurrensförhållande mellan lek och undervisning.

Undervisningen i förskoleklass har alltså inte varit nationellt likvärdig vilket har gjort att skolformen har fått otydliga konturer ur både elevers och lärares perspektiv. Aktiviteter, inriktning och omfattning av undervisning och lek i förskoleklass varierar i landet eftersom förskoleklasslärarna har getts (ett alltför stort?) friutrymme för hur undervisningen ska utformas. Därmed har också olika grundförutsättningar skapats för sexåringarna, vilket i förlängningen får konsekvenser för den grundläggande principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.

En återkommande utmaning har också varit att få till stånd en konstruktiv samverkan mellan lärare i förskola, förskoleklass och övriga grundskolan för att säkerställa progression och kontinuitet i elevernas undervisning och lärande – och samtidigt anpassa denna till varje elevs individuella behov. Här utgör det nya läroplansavsnittet en viktig hjälp och ger riktning åt lärarna i deras arbete.

Vilka är nyheterna för förskoleklassen i det nya läroplansavsnittet? På ett sätt skulle man kunna säga att det inte är några nyheter alls. Innehållet i den nya läroplanen överraskar inte, där beskrivs inga nya ämnesområden eller nya revolutionerande arbetssätt. Innehållet kan istället beskrivas som en syntes av förskolans mål och grundskolans mål, och utgör på så vis en mix av dem båda. De förmågor som eleverna i förskoleklass ska utveckla och det centrala innehåll som beskrivs för undervisningsverksamheten återfinns i variationer både i förskolans läroplan och i kursplaner och kunskapsmål för övriga grundskolan.

Detta innebär dock inte att man kan fortsätta undervisa ”som man alltid har gjort”. Det som kan anses vara det nya centrala och viktiga bidraget är att förskoleklassen nu erkänns som en viktig skolform med ett eget innehåll – ett innehåll som på ett tydligt vis länkar till både förskolan och övriga grundskolan. Med det nya läroplansavsnittet blir det tydligare för lärarna vilket innehåll som man ska fokusera på i undervisningen och vilka förmågor eleverna ska utveckla under året i förskoleklass. Det blir tydligt att förskoleklassen blir en målstyrd verksamhet som ska planeras, genomföras och utvärderas utifrån läroplansmålen. Det blir också tydligt att huvudmän och skolledare måste avsätta tid för lärares planering av och reflektion över undervisningen, samt att rektor har ett ansvar för att följa upp och utveckla kvaliteten i undervisningen.

”Undervisningen i förskoleklass har alltså inte varit nationellt likvärdig vilket har gjort att skolformen har fått otydliga konturer ur både elevers och lärares perspektiv.”​​

I det nya läroplansavsnittet sätts därmed likvärdighet i fokus – här finns en tydlig strävan efter att skapa en nationellt likvärdig förskoleklassundervisning som erbjuder samma kvalitet i undervisningen och som skapar plats för alla sexåringar i förskoleklassverksamhet. Genom att alla sexåringar får tillgång till samma undervisningsinnehåll i alla landets förskoleklasser kan också ett större pedagogiskt ansvar än idag läggas på förskoleklassen, dess lärare och dess undervisning. Då förskoleklassundervisningens innehåll samt de förmågor eleverna förväntas utveckla nu beskrivs tydligt i nationella dokument, har mycket gjorts för att förtydliga verksamhetens innehåll och förtydliga de krav som kan ställas på lärarna.

Förskoleklassens centrala innehåll blir på så sätt ett rättesnöre när läraren ska planera sin undervisning, då innehållet på ett tämligen detaljerat vis anger vad som kan eller bör ingå i undervisningen. Därmed får förskoleklasslärarna ett tydligt ansvar för elevernas utveckling och lärande.

Viktigt att komma ihåg är att det nya läroplansavsnittet för förskoleklassen ska komplettera del 1 och 2 i läroplanen. Det går alltså inte att isolerat använda sig av och utgå från endast kapitel 3, eftersom man då missar många av de grundläggande värden och normer samt arbetsområden (bedömning, samverkan, övergångar, elevers inflytande och så vidare) som gäller för hela skolans arbete.

Det är ingen hemlighet att införandet av en obligatorisk förskoleklass 2018, diskussionen om obligatorisk kartläggning i matematik och svenska samt tillägget av ett kapitel för förskoleklassen i läroplanen handlar om att räta upp ett lutande PISA-torn. Dessa utbildningspolitiska förändringar går i linje med utvecklingen av ett granskningssamhälle där formaliserad och målstyrd undervisning, ökad bedömning och tidigare betyg betonas mer och mer. Nu ökar ambitionerna för att elevernas kunskapsnivåer i den svenska skolan ska höjas och att alla elever ska lämna grundskolan med godkända betyg. Barnens viktiga kunskapsresa ska börja redan i förskola och förskoleklass.

Lärare i förskoleklass har nu ett viktigt och tydligt formulerat uppdrag och ansvar. Här läggs grunden för många viktiga kommande skolår. Sexåringarna kommer inte till förskoleklass, fritidshem och skola som oskrivna blad. Tvärtom har de redan tillägnat sig många viktiga kunskaper i hem och förskola. Läraren i förskoleklassen behöver därför vara följsam och kunna fånga upp barnen på många olika individuella nivåer. Dessutom behöver förskoleklassläraren gedigen ämneskunskap inom de centrala innehållsområden som den nya läroplanen fokuserar. Undervisningen i ”den nya målstyrda förskoleklassen” kan alltså inte bedrivas oreflekterat och oplanerat, baserat endast på tidigare erfarenheter. Tvärtom krävs att lärarna nu på ett nytt sätt planerar, kritiskt granskar, utvärderar, följer upp och reflekterar över sin viktiga undervisningsverksamhet på skolans första trappsteg.

Helena Ackesjö

Helena Ackesjö

Fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant