Satsning på välmående gav glädje och motivation

Kollaskolan i Kungsbacka är pilotskola för en större satsning på ökat välmående bland eleverna i Region Halland. Projektet Väl­mående ger resultat har satt fokus på elevernas styrkor och möjligheter och på så sätt öka deras självförtroende att ta sig an utmanande uppgifter.

När det blev klart att Kollaskolan skulle utökas med ett högstadium 2014 började pedagogerna fundera över vad skolan skulle ha för profil.
– Tankarna gick åt hälsa, berättar förste­läraren Petra Granelli. 

Samtidigt kom nyheten att den psykiska ohälsan ökade bland de unga i Sverige och Kollaskolan bestämde sig för att vidga begreppet från att enbart handla om kost och motion till att även inkludera elevernas psykiska välbefinnande. 

I ett möte med Region Halland fick de höra talas om ett nytt skolsamarbete med organisationen Bättre skolor vars mål är att fungera som en bro mellan ny forskning och pedagoger. Det ledde till att Kollaskolan blev utvald som pilotskola för projektet Välmående ger resultat.
– En avgörande anledning till att vi hoppade på projektet var att det var forskningsbaserat och upplevdes som seriöst, säger Petra Granelli.

Karin Jansson, strateg för hållbar utveckling i Region Halland, berättar hur satsningen kom till.
– Vi inledde ett samarbete med Bättre skolor 2013 då de upphandlades för att ta fram ett utbildningsmaterial baserat på kognitiv neurovetenskap, positiv psykologi och in­lärningsforskning. Detta material blev vad vi nu kallar Välmående ger resultat.

"Man ser i studier att vetskapen om hur hjärnan fungerar gör att man orkar kämpa lite till." 

På Kollaskolan innebar det att all personal fick gå en utbildning för Bättre skolor där de bland annat diskuterade elevernas vardag i ett föränderligt samhälle, motivation, inlärningsprocesser och vikten av trygga relationer.   
Under perioden de gick utbildningen lade de undan all annan skolutveckling för att kunna satsa fullt ut på att genomföra de förändringar som krävdes.

Utgångspunkten är att trygga elever som mår bra också når bättre resultat i skolan.
Än så länge är det för tidigt att säga hur projektet påverkat betygen men försteläraren Petra Granelli är övertygad om att de är på rätt väg, eftersom de lutar sig mot befintlig forskning när det gäller att skapa goda förutsättningar för elevernas inlärning.

– Jag kände att det äntligen fanns forskning som stödde det jag alltid har trott.
Utifrån elevernas välbefinnande pratar de i dag mer om vikten av att ha positiva relationer med andra människor än vad de gjort tidigare. Elever och lärare har till exempel må bra-dagar där de lär känna varandra genom lekar och aktiviteter. 

Kollaskolan

2

Prev
Next

Petra Granelli menar att det är oerhört viktigt att eleverna får känna trygghet och glädje i skolan. 
– Ibland ska man bara ha kul, säger hon. 
När pedagogerna lär känna eleverna bättre blir det lättare att hjälpa dem att hitta en inre motivation. En tävlingsinriktad elev kan till exempel behöva tävlingsinriktade utmaningar för att prestera så bra som möjligt. 

Lärarna har i dag fått en ökad förståelse för hur de kan motivera eleverna och skapa positiva och förtroendeingivande relationer. Ämneskunskap är viktigt men det är också elevernas kunskap om sig själva. 
– Man ser i studier att vetskapen om hur hjärnan fungerar gör att man orkar kämpa lite till. Men det handlar också om att inte vara rädd för att misslyckas. 

Eleverna har fått lära sig mer om hur hjärnan fungerar under inlärning men också om hur de kan identifiera sina styrkor och utnyttja dem på bästa sätt när de stöter på svårigheter. 
Alla kan vara bra på matte, men man måste jobba olika mycket för att bli det. Det är en viktig insikt att ha med sig, menar Petra Granelli. I stället för att berömma prestationen berömmer pedagogerna nu ansträngningen. 

En elev som kämpade med ett matteproblem hade kreativitet som styrka. När eleven kom på det började hen rita upp talet på tavlan och klarade sedan av att lösa uppgiften. 
– Det var en aha-upplevelse för både eleven och alla oss andra att se exempel på hur det kunde gå till. 

"Innan pratade vi mest om det som var svårt. Nu pratar vi om styrkor och hur man har användning för dem när man gör något svårt. "

En del elever har anammat metoderna på djupet och pratar gärna utifrån mindset, men precis som på andra skolor finns det fortfarande elever som på olika vis har det kämpigt. Att börja prata om välmående är inte en universallösning för alla problem. Men en viktig pusselbit. Det har också gjort arbetsgruppen mer sammansvetsad. Pedagogerna har blivit bättre på att aktivt arbeta för ett gott arbetsklimat genom att berömma varandra, överraska med fika och på olika sätt anstränga sig för att det ska bli kul att gå till jobbet. 

Ett av målen framöver är att involvera föräldrarna mer i det nya sättet att arbeta. De har redan blivit inbjudna till en inspirationsföreläsning med Bättre skolor och på Region Hallands hemsida ligger sex videoföreläsningar med en sammanfattning av varje utbildningsmodul. 

Konkret har föräldrarna fått uppleva att utvecklingssamtalen svängt om. 
– Innan pratade vi mest om det som var svårt. Nu pratar vi om styrkor och hur man har användning för dem när man gör något svårt. Det är oerhört uppskattat, säger Petra Granelli.
Inom idrottspsykologin är detta inga nyheter. Där talar man ofta om det som fungerat under en match för att sedan kunna bygga vidare på det som är bra. Men i skolans värld har utgångspunkten ofta varit en annan.

– Jag vet själv när jag suttit som förälder och pratat i 30 minuter om matte som är svårt för mitt barn och sedan undrat: men vad är hon bra på? Jo det mesta andra. Kan vi inte få höra det?
Efter utvecklingssamtalen händer det att elever säger att det var det roligaste som hänt på hela veckan att få prata om vad de är bra på. 

"Vi ser det som ett levande material. Det är en grund som man utvecklar."

Det inledande arbetet med Bättre skolor är numera avslutat men arbetet på Kollaskolan fortsätter.
– Vi ser det som ett levande material. Det är en grund som man utvecklar. 
Skolan fortsätter att ta till sig ny forskning och har på senare tid ökat på med en satsning på fysisk aktivitet. När eleverna skulle göra nationella proven fick alla promenera för att få upp lite puls. 

– Det är viktigt för hjärnan och lärandet, men har tidigare inte varit så stor del av satsningen. 
Fler skolor i regionen står på tur för att gå utbildningen och Region Halland har börjat utbilda egna processledare som ska sprida kunskapen. En av dem är Petra Granelli. 2018 räknar de med att ha 30 processledare fördelade på de sex halländska kommunerna där vissa knyts till sina egna skolor medan andra kommer att jobba kommunövergripande. 

Region Halland har också inlett ett samarbete med forskare på högskolan i Halmstad för att utvärdera satsningen Välmående ger resultat. Denna beräknas vara klar om drygt ett år. 

Petra Granelli är positiv till att vara med och sprida kunskapen till fler skolor och pedagoger och tror att Kollaskolan kommer att behålla arbetsmetoderna under lång tid framöver. 
– Vi avslutar aldrig. Detta är vår själ och vår kultur. Den kommer bara att utvecklas. 

 

Charlotte Lundqvist

Charlotte Lundqvist

Journalist med fokus på hälsa och utbildning. 

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant