Var nyfiken på var barnet självt befinner sig kunskapsmässigt, och vad eleven själv har för tankar och förklaringar till olika ord och begrepp. Det är i det dialogiska klimatet som ni tillåter er att diskutera och vrida och vända på olika begrepp i terminologin.

En av många metoder att strukturera, gruppera och synliggöra hur begrepp hör ihop och vad de står för är en begreppskarta (concept map). En begreppskarta är ett sätt att få en överblick över de ord, termer och begrepp som ingår i ett område. Den påminner ganska mycket om en tankekarta som också visar centrala ord och hur de hör ihop. Det viktiga att ha i åtanke med en begreppskarta är att låta den vara en nulägesbild över elevens förståelse. På så sätt är den aldrig ”fel”, eftersom den snarare är ett mått på elevens föreställning just nu om hur begreppen hör ihop och relaterar till varandra.

LÄRARENS FÖRARBETE

Välj ut ett delområde inom ditt ämne, exempelvis geometri eller hinduism.

Välj ut vilka bärande ord och begrepp som är kopplade till delområdet.

Vilken grupp ord inom detta är relevant för eleverna att studera?

I KLASSRUMMET

Presentera för eleverna vad en begreppskarta är.

Välj ut ett område som är enkelt för eleverna att skapa en begreppskarta över.

Gå igenom och fyll på begreppskartan tillsammans.

Presentera därefter ämnesområdet x.

Be eleverna fundera över alla de ord och begrepp som de associerar till ämnesområdet.

Be dem gruppvis att skapa en karta över vilka ord som hör ihop och på vilket sätt de hör ihop.

Placera eleverna i tvärgrupper.

Låt dem jämföra sina begreppskartor och försöka samtala om vilka ord som hör ihop och varför.

EFTER UNDERVISNINGSTILLFÄLLET

Spara kartorna.

Gå tillbaka till kartorna under lektionsserien och skapa avslutningsvis en final begreppskarta inför lektionsseriens/terminens slut.

Venndiagram är ett av många sätt att synliggöra begrepps semantiska fält. I Venndiagrammet använder man sig av cirklar som vart och ett hör till ett eget begrepp, eller som utgör olika betydelsefält till ett och samma begrepp. Om två betydelser eller två begrepp ligger väldigt nära varandra, desto mer överliggande varandra är de. Har de en ytterst liten gemensam nämnare, bildar de två cirklarna en tunn elips i mitten.

En pedagogisk modell för skrivproduktion och för att öva olika texttyper är cirkelmodellen. I genrepedagogiken synliggörs och tydliggörs textens syfte, struktur och och språkliga drag. Samtidigt blir eleverna medvetna om hur de ska anpassa och använda sitt språk efter texttyp, syfte och mottagare. Eleverna stöttas i fyra faser:

STEG 1: Bygg kunskap inom ett ämnesområde. Utgå från elevernas förförståelse med praktiska och gemensamma aktiviteter i fokus.

STEG 2: Läs ämnestypiska texter. Dekonstruera textgenrens struktur, undersök språkliga drag och förklara ämnets specifika språk, ord och begrepp.

STEG 3: Skriv en gemensam text som kan fungera som en förebild. Samtala och skapa mallar.

STEG 4: Låt eleverna skriva egna texter.

Tabeller kan vara svåra för vissa elever att avläsa, men kan verkligen visa små detaljskillnader mellan ord. Skapa tabeller tillsammans med eleverna de första gångerna, och låt dem successivt försöka skapa tabeller i mindre grupper.

Genom att prata och visa hur vi kan gå på olika sätt, kan vi också förklara skillnaden mellan gå, hasa, trippa, klampa, springa, kuta, smyga etc. Visa och försök att sätta ord på vad som kännetecknar sätten att röra sig framåt till fots.