Jag minns känslan av oro när det var dags för övergång från förskolan till skolan, ett stort och dramatiskt steg i vår familj och för vår cp-skadade son. Genom åren har det blivit ett antal övergångar och än idag är det viktigt med bra övergångar även om sonen nu är vuxen.
I egenskap av att vara funkisförälder, specialpedagog och samordnare för elevhälsan vet jag hur viktig och betydelsefull övergången mellan skolor och skolformer är. Under många år har vi på Skogshagaskolan i Västervik värnat om samarbetet med vårdnadshavare vid övergångar och sett att det har en avgörande betydelse för hur tiden blir för eleverna i skolan. Vi tror på att vårt elevhälsoarbete börjar redan i förskolan genom att förbereda barnen och deras föräldrar. Därför arbetar vi med ett årshjul som en del av vårt hälsofrämjande arbete.

I årshjulet beskrivs rutinerna för hur övergången från förskola till förskoleklass går till. En rutin är de viktiga samtalen mellan vårdnadshavare och förskoleklasslärare. Vårdnadshavarna får möjlighet att berätta om sitt barn och skolan får viktig information som kan gynna barnets början i förskoleklassen. Ibland är övergångssamtalet särskilt viktigt eftersom det kan behövas noggranna förberedelser inför starten. Detta sker om förskolans personal eller vårdnadshavare bedömer att skolan behöver få mer information för att förbereda eventuella extra anpassningar och särskilt stöd. I dessa fall har förskolans personal bett om samtycke från vårdnadshavare att bjuda in skolan till samtal. Tillsammans träffar vi – jag som specialpedagog, förskolans personal och skolans förskollärare – barnets vårdnadshavare.

I en del fall finns det kontakt med externa instanser som till exempel barnpsykiatri, habilitering, sjukvård eller socialtjänst. Då påbörjas ett nära samarbete i form av nätverk redan innan starten i förskoleklassen. Dessa samtal är viktiga eftersom det ofta handlar om barn som har olika funktionsnedsättningar eller specifika svårigheter. Samarbetet är ovärderligt och en av framgångsfaktorerna för att barnet ska lyckas i skolan.

Det händer också att vårdnadshavare kontaktar oss och ber om ett samtal eftersom de vill berätta om sitt barn innan det är dags att börja i förskoleklass.

Redan vid första samtalet behöver vårdnadshavare känna sig välkomna och lyssnade till så att de får förtroende för skolan. Vi är nyfikna och intresserade av deras berättelse. Samtalen ska vara värderingsfria och tyngdpunkten läggs på barnets styrkor, men de kritiska aspekterna identifieras så att vi kan skapa den tillgänglighet som barnet behöver och därmed ge goda förutsättningar för lärande. Viktigt är också budskapet att vi gillar olika.

Samtalen sker under våren för att det ska finnas tid för att planera övergången. I planeringsarbetet utgår vi från Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell som innebär att vi kartlägger den sociala, pedagogiska och fysiska miljön.

Samtal med förskolans personal, förskoleklasslärarens besök i förskolan, samtal med barnet och barnets besök i skolan är också en del i kartläggningen. Ibland tillkommer också utredningar från kommunens förskoleteam, som är en del av den centrala barn- och elevhälsan och där specialpedagog och psykolog ingår, eller från extern instans.

När kartläggningen är klar planerar vi för själva övergången. Ibland gör vi bedömningen att det finns barn som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Utifrån informationen vi fått om barnen identifierar vi kritiska aspekter. Det kan till exempel vara svårigheter med:

• kollektiva uppmaningar och instruktioner

• självständigt arbete

• arbetspassens längd vid tillämpning av nya kunskaper

• socialt samspel utan ledning

• gruppstorlek, gruppindelning, placeringar och grupparbete utan tydlig ledning och instruktionn

• övergångar mellan aktiviteter

• när barnen förväntas göra samma uppgift på samma tid.

När vi väl identifierat eventuella kritiska aspekter försöker vi hitta lösningar som kan passa hela gruppen. På så vis utvecklar vi lärmiljön, vilket gör att behovet av extra anpassningar och särskilt stöd kan minska.

Ibland kan det ändå behövas extra anpassningar för enskilda barn i förskoleklassen. Det kan till exempel handla om ett balanserat dagsschema, möjlighet till vila under dagen, anpassade raster, kortare arbetspass eller enskild genomgång av dagens schema som en förberedelse. Här handlar det mycket om vår idérikedom och att tänka kreativt så att vi kan finna fiffiga lösningar.

Särskilt stöd kan vara när barnet har en elevassistent, går i särskild undervisningsgrupp eller får specialpedagogiskt stöd. Beslut om särskilt stöd fattas alltid av rektor. Specialpedagogisk insats räknas som särskilt stöd när det sker över längre tid.

Förskolan har stark sekretess, vilket innebär att sekretessen är huvudregel och man endast får berätta eller röja sådant som man är fullständigt övertygad om inte kan leda till men för personen eller dess närstående. Det innebär att man ytterst sällan kan lämna ut uppgifter till utomstående personer, till exempel andra vårdnadshavare och myndigheter.

Många lärare i både förskola och förskoleklass upplever sekretessen som ett hinder och att söka samtycke med vårdnadshavare för att få berätta om barnet är alltid att föredra. Ibland vill vårdnadshavare inte att detta ska ske, vilket tyvärr kan innebära att vi inte kan förbereda för barnet på bästa sätt. Därför är det viktigt att tidigt berätta för vårdnadshavare hur arbetet med övergångar går till. Vi behöver visa dem årshjulet, beskriva hur vi gör och lyfta vilka framgångsfaktorer vi ser med vårt hälsofrämjande arbete gällande övergångar. Det vi gör, gör vi för barnets bästa.

​​